Förlusten av ett litet barn. Denna lilla pojke föddes alldeles för tidigt för att ens dagens teknik skulle kunna rädda honom. Det var bara dagar ifrån att det hade gått.
Kan inte ens föreställa mig hur det känns, mer än tomhet o hjälplöshet.
Inga miljoner i världen kan rädda en människa från den förlusten.
Jag vill så gärna göra nåt för dem. Men ändå inte klampa. Hade vi bott i samma stad jämnt hade det ju varit lättare att göra nåt för dem, men som det är nu känner jag mig frustrerad.
Vår vän + maka är nu på väg upp till dalarna, till sitt fritidshus, för att få vara ifred o få lite miljöombyte.
Det enda jag kom på att göra var att baka lite kaffebröd o ställa på trappen.
Tyvärr hann inte tiden till mer än lite kakor, men ett par goda sådana.
Köpte smaksatt kaffe (kardemumma) o några chokladkakor.
Ska åka iväg med det nu eftersom de redan sitter i bilen hitåt.
Men vad skriver man på kortet? Vill inte trampa på tårna.
"Lite att njuta av i solen" Har de nån sol nu? Känner de dess vårvärme?
1 kommentar:
Jag tror att dom värms av din omtanke iaf..
Skicka en kommentar