Denna gång var det min tvättstuga/syrum som fick ge vika.
Allt som jag inte använt, i tygväg, det senaste året åkte upp på vinden.
Det blev ganska mycket.
3 kartonger med allt från foder till fina quilt-tyger. Mitt hjärta grät lite när de packades ner.Men jag har ju varken tid eller plats för den hobbyn just nu. Jag stickar hellre, det är trevligare.
Under städningen så hittade jag min stickmaskin som det aldrig blev riktig fart på.
Den behöver ju ingen ström så den kan ju flytta med ut på altanen lättare än tex symaskinen.
Kanske skulle försöka få igång den igen. Frågan är väl bara vad jag ska göra på den.
Nu ska jag vila. Är helt slut på kvällarna nu för tiden.
Har fått lov att gå upp i arbetstid pga att myndigheterna tycker det.....
O jag klarar inte riktigt av det. Jag har INGEN energi kvar till familjen.
Men så är tydligen livet nu med att vara handikappad. Vi får inte välja vad vi vill hålla på med.
När man väl hittar ett yrka man stortrivs med o som man är duktig på, då ska man inte få hålla på med det. Myndigheterna tycker att jag ska välja ett mer passande jobb o på så sätt kunna jobba mer...
Men vad det skulle vara det vet inte jag.
Kommer säkert att bli både arbetslös eller/och sjukskriven på detta sätt.
Men åter igen.
Så är livet nu som handikappad. Vi bestämmer inte över oss själva längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar