Tankar!

Sent igår kväll kom vi hem igen. Efter en lugn o skön helg i Göteborg.
Vi var ute sent i "flanerade" i lördags, sov halva söndagen, shoppade lite, gick på bio, tog långa sköna frukostar m.m. Vi har haft det underbart, njutit av den barnfria tiden o av varandras sällskap.

Men det fanns ju en allvarligare anledning till resan oxå. Mitt besök på sjukhuset.
Jag fick genomgå en kontrast-röntgen ( då de sprutar in konstrastmedel i kroppen för att kunna se alla blodkärl.) Det är lite olustig känsla. Det känns varmt från öronen o ner till tårna, man brinner innifrån.
Efter det fick jag träffa läkaren, en trevlig typ som jag känner stort förtroende för.
Men han släppte små bomber. Jag vet att det är en hjärtoperation på G.
Det som diskuterades igår var mer än jag väntat mig. All information de kan få från mina undersökningar vägs på guldvåg, för- o nackdelar. Sen kommer de att ha en läkarkonferens men läkare från hela världen för att gå igenom mitt fall o därigenom komma fram till vilken typ av operation som skulle vara bäst för mig. HJÄLP, vilken cirkus.
De olika metoderna som kom upp var om de "bara" ska kunna gå in genom ljumsken eller om det är bäst med en "öppen" operation.
Den sista är en liten skräck för mig. Jag har gjort sånna flera gånger o är inte så skraj för det, jag klarar mig alltid. Men vilka känslor som kom om barnen, hur ska de ta det, o eftervården ihop med dem. Det tar ca ett år innan jag kan ta emot en kram utan att det gör ont. Det kommer att ta lång tid innan jag kan bära mina barn (den minsta blir 2 år i oktober.)
Detta gör mig ledsen o det såg läkaren igår. Har svårt att hålla tillbaka tårarna nu oxå.
Om några veckor får jag besked om deras beslut o ingreppet planeras nån gång i årsskiftet, OM jag inte blir sämre.
När jag berättade hur jag har mått sista tiden, andfådd o tryck över bröstet vid ansträgning var han beradd att sjukskriva mig direkt. Men det vill jag inte, så jag ska in till chefen idag o tala om att jag måste ha mer backup fram till OP. Jag vill inte gå hemma o tänka.

Långt o djupt inlägg idag. Inte likt mig. Men jag behöver få ur mig det, kommer säkerligen fler sånna här i framtiden.