Ibland känns det tungt att ha ett dolt handikapp. Det är svårt att själv acceptera att man inte orkar som andra. O om man själv inte kan det hur ska då omgivningen kunna göra det?
Jag åkte iväg på denna resa full i energi o kände att allt skulle gå smärtfritt. Redan på tisdagen var jag trött o stannade "hemma" från aktiviteterna. På onsdagen blev det en skoterresa o grillning. Jag var inte helt 100 men det gick.
Igår stannade jag återigen inne. Idag mår jag piss o dynga igen. Hjärtklappning av att gå på toa, nästan. Andfåddheten hänger över mig hela tiden.
Den värsta känslan är att min ork drabbar hela familjen, det bromsar hela semestern.
3 kommentarer:
Förstår precis din känsla att inte orka... Att vara handikappad är inte en dans på rosor direkt. Vad som håller mig över vattenytan är att tänka på vad jag faktiskt kan göra och vara glad över det. Kan du inte få något hjälpmedel som gör att du kan hänga med lite lättare? Hoppas du ändå får ut lite glädje av din resa.
Stooor, värmande kraaaam! <3
Din familj är nog glad att du iaf är med på semestern, men det är inte roligt när man inte "kan göra som man brukar" eller det dom andra gör. Hoppas att din doktor snart hör av sej och att han kan hjälpa dej! Kram!
Skicka en kommentar